tisdag 22 maj 2012

Nya Tidningen nr.4 - 2012

Här kommer årets fjärde energi- och klimattips. Denna gång handlar det om solvärme. 

1. Gratis energi under 4-6 månader
Under april till september ger solen hela 900 – 1 000 kWh/m2. Solvärmen klarar då huvuddelen av värme- och varmvattenbehovet. Det förutsätter dock att du har ett vattenburet värmesystem. Till den här typen av värmesystem används så kallade kombisystem som normalt består av 10-15 m2 solfångare anslutna till en ackumulatortank med 500-750 liters volym. Till tanken ansluts även en panna (oftast ved eller pellets).

Om du inte har ett vattenburet värmesystem, så kan du ändå ha solvärme men då bara till varmvattnet. Då används ett solvärmesystem där 4-6 m2 solfångare är anslutna till en varmvattenberedare med runt 300 liters volym. Tanken förses även med en elpatron för att värma vattnet när solvärmen inte räcker till.



2. Olika typer av solfångare
För det första gäller det att hålla isär begreppet solfångare och solceller. Solceller producerar el, inte värme.

När det gäller solfångare finns det primärt två typer att välja på. Plana solfångare som fortfarande är vanligast och mest beprövat. De är lite billigare men samtidigt inte lika effektiva som vakuumsolfångare. Många upplever dem också som mer estetiskt tilltalande.

Vakuumsolfångare är alltså något dyrare men också effektivare än plana.

En riktlinje är att vakuumsolfångare är att föredra om man har ett sämre läge för sin placering av solfångarna.

 

3. Underhåll, driftkostnad, livslängd och ekonomi
Underhållet på en solfångaranläggning är nästan obefintlig precis som driftkostnaden som består av elkostnaden för en cirkulationspump. Livslängden är också mycket lång om man jämför med andra värmesystem. I vår kommun finns det faktiskt anläggningar som tuffat och gått sedan början av 80-talet. Man bör dock kalkylmässigt räkna med 20-25 år.

En solvärmeinvestering är alltid långsiktig. Det som avgör lönsamheten är kapitalkostnaden i förhållande till den alternativa värmekostnaden, alltså den energi som inte behöver köpas. Med stigande energipriser, även på ved och pellets gör att det på en avskrivningstid på 20 år, beroende på förutsättningarna, kan vara lönsamt. Det är dock inte en eventuell lönsamhet som brukar vara den avgörande faktorn för att satsa på solvärme. Det som brukar vara avgörande är att komforten ökar (mindre arbete) och att man gör en insats för miljön.

Tyvärr finns inte det statliga solvärmestödet kvar, däremot har materialkostnaderna sjunkit en del och framförallt så har systemen blivit effektivare.

Ett komplett system med solfångare och varmvattenberedare kostar från 25 000 till 50 000 kr. Ett komplett system med solfångare och ackumulatortank kostar från 40 000 till 80 000 kr beroende på typ och storlek.

Själklart blir merkostnaden lägre för solvärmen om du investerar i den i samband med att du ändå ska byta panna/ackumulatortank/varmvattenberedare/lägga om taket (sparar några m2 takpannor), etc.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar