Ett globalt, rättsligt bindande klimatavtal har under lördagskvällen antagits av 195 nationer . När mötets ordförande, Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius, dunkade sin gröna klubba i bordet hade något historiskt hänt. Det här är första gången som så många av världens länder, efter 20 års FN-processer om klimatet, kommer överens om att minska utsläppen.
Kyotoavtalet från 1997 hade en uppifrån-ned-konstruktion så till vida, att ett totalt utsläppsminskningsmål bestämdes av och då fick de utvecklade länderna kvantitativa åtaganden för utsläppsminskningar. I det nya avtalet är det tydligt, att även utvecklingsländer ska bidra.
I Parisavtalet har man istället en nedifrån-upp-konstruktion där länderna själva har fått avgöra, vilka nationella utsläppsminsknings/begränsningsmål som är rimliga utifrån nationella förutsättningar. En hake är dock att dessa utsläppsminskningsmål inte finns inskrivna i själva avtalstexten. Det finns ett långsiktig gemensamt mål att hålla temperaturökningen väl under 2 grader med strävan mot max 1,5 grader och att utsläppen ska kulminera så snart som möjligt.
Avtalet är 32 sidor inklusive den icke-bindande beslutsdelen och ska börja gälla år 2020. Det täcker in många områden, som klimatanpassning, finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer och hur och när ländernas och det kollektiva klimatarbetet ska ses över.
–Nu har startskottet gått för ett kraftigt ökat klimatarbete för alla världens länder. Det svåra arbetet med att minska klimatutsläppen återstår. Sverige ska fortsätta visa ledarskap genom konkreta åtgärder på hemmaplan i bred samverkan med alla samhällsaktörer. Vi ska bli ett världens första fossilfria välfärdsländer och genom det inspirera och driva på andra, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) i ett uttalande.
Avtalet innehåller krav på rapportering av utsläpp och att dessa ska verifieras. Vart femte år ska en översyn ske, vilket förhoppningsvis kan leda till skärpningar i nationella utsläppsmål. Avtalet innehåller också skrivningar om finansiering från utvecklade länder till förmån för utvecklingsländer. Även de nationella åtagandena, som är frivilliga och ligger utanför avtalet, ska ses över med fem års mellanrum. 186 länder har lämnat in nationella klimatplaner. Om alla följer planerna kommer uppvärmningen att uppgå till 2,7–3 grader så mer åtgärder måste göras.
När det gäller den känsliga frågan om finansiering, som har varit central för G77-länderna och många drabbade ö-nationer har de utlovade 100 miljarder dollarna till utvecklingsländer från 2020 utelämnats i själva avtalet. Skrivningar återfinns istället i den icke-bindande delen, bland annat är ambitionen att ta fram en plan för hur målet ska nås. I avtalet lyfts de rikare ländernas roll i att stötta fattigare länder med anpassning.
Avtalet är 32 sidor inklusive den icke-bindande beslutsdelen och ska börja gälla år 2020. Det täcker in många områden, som klimatanpassning, finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer och hur och när ländernas och det kollektiva klimatarbetet ska ses över.
–Nu har startskottet gått för ett kraftigt ökat klimatarbete för alla världens länder. Det svåra arbetet med att minska klimatutsläppen återstår. Sverige ska fortsätta visa ledarskap genom konkreta åtgärder på hemmaplan i bred samverkan med alla samhällsaktörer. Vi ska bli ett världens första fossilfria välfärdsländer och genom det inspirera och driva på andra, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) i ett uttalande.
Avtalet innehåller krav på rapportering av utsläpp och att dessa ska verifieras. Vart femte år ska en översyn ske, vilket förhoppningsvis kan leda till skärpningar i nationella utsläppsmål. Avtalet innehåller också skrivningar om finansiering från utvecklade länder till förmån för utvecklingsländer. Även de nationella åtagandena, som är frivilliga och ligger utanför avtalet, ska ses över med fem års mellanrum. 186 länder har lämnat in nationella klimatplaner. Om alla följer planerna kommer uppvärmningen att uppgå till 2,7–3 grader så mer åtgärder måste göras.
När det gäller den känsliga frågan om finansiering, som har varit central för G77-länderna och många drabbade ö-nationer har de utlovade 100 miljarder dollarna till utvecklingsländer från 2020 utelämnats i själva avtalet. Skrivningar återfinns istället i den icke-bindande delen, bland annat är ambitionen att ta fram en plan för hur målet ska nås. I avtalet lyfts de rikare ländernas roll i att stötta fattigare länder med anpassning.
| Källa: Svensk Energi, Miljöaktuellt mm Läs hela avtalet här (pdf). |
 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar